Riksdagens omröstning om folkmord i Turkiet 1915.

Riksdagen röstade som bekant för ett erkännande av massakrerna i Turkiet 1915 som folkmord. Nu är det ju inte riksdagen som ska avgöra det, men jag antar att det riksdagen beslutar om är Sveriges officiella ställning i frågan. Själva avgörandet ska historiker och jurister göra på vetenskapliga och väldefinierade grunder.

Men vad gäller röstningen så blev det ett beslut med 131 röster mot 130. En rösts majoritet alltså. I SvD (2010-03-13) läser jag varför några borgerliga riksdagsledamöter gick emot partilinjen och röstade ja. När jag kommer till Göran Thingwall (tidigare moderat, numera politisk vilde) hoppar jag till: "Det är viktigt att följa sina känslor i en sådan här fråga." Jaha? Ska en persons känslor avgöra utfallet? Vad hände med förnuftet? Man kanske borde bli diskvalificerad och förlora sin plats i riksdagen när man tydligt visar att man inte röstar objektivt baserad på argumentation och fakta, utan efter sina känslor.

Det måste finnas något fel i systemet om en enda person kan avgöra omröstningar i riksdagen efter sina nycker. Det kanske behövs en större majoritet än en röst för att avgöra omröstningar i riksdagen. Jag skulle inte vilja att en person utifrån sina känslor avgör fler frågor som rör min och andras vardag.

Det är nästan synd om Mona Sahlin

Det är nästan synd om Mona Sahlin när hon i SVT försöker försvara varför man ska ta bort hushållsnära tjänster. Det finns inga logiska/ekonomiska argument och då får man använda retorik. När programledaren frågar helt logiska frågor blir hon irriterad eftersom hon inte kan svara och ta den logiska debatten. Jag skulle tro att hon måste försvara något hon själv inte tror på, på grund av samarbetet med de andra partierna, framförallt V.

Vad är problemet? I en marknad där stor efterfrågan redan finns men där priset är för högt pga skatter och arbetsgivaravgifter har man nu infört en skatteavdrag, inte subvention, och gjort det mer prisvärt, vilket gjort att många fler har börjat köpa det. Tar man bort reformen skulle över 5000 bli av med jobbet (jämför med SAABs ca 3500 anställda).

Men vad innebär reformen? En städning kostar ca 300kr/timmen. Anta att du skulle vilja ha två timmars städning varannan vecka. Det kostar 1200kr/månad. Vi antar att du har 19000kr/månad i lön. Du betalar då kanske 6500kr/månad i skatt, och behåller 12500. Reformen gör att du kan ta 600kr av din skatt till att betala halva städkostnaden. Andra halvan betalar du från dina 12500kr. Dvs städningen kostar 150kr/timmen istället.

Kostar detta samhället något då? En städare får kanske 100kr/timmen i lön. Med arbetsgivaravgifter och sociala avgifter kostar det kanske städfirman 200kr/timmen att anlita en städare. Städaren betalar dessutom skatt själv, ca 30kr/timmen. Dvs ca 130kr/timmen går ändå till skatter och avgifter. Det motsvarar ju ungefär skatten som vi dragit av ovan. Så avdraget går ju i princip till skatt ändå. Utan reformen hade man indirekt betalat dessa skatter och avgifter utöver sin egen skatt.

Det blir för dyrt och många betalar svart istället. Städaren får ju sina 100kr/timmen ändå, för köparen kostar det bara 100kr nu. Men ingen skatt eller pension genereras, och inte heller sjukersättning vid sjukdom.

Finns det några logiska motargument mot en reform som inte kostar samhället något, underlättar för många som behöver hjälp, skapar tusentals nya jobb och genererar skatteintäkter, minskar på svartjobben och ger dem tidigare svartarbetande trygghet och pension?

Refill med diskutabel miljötänk

Jag skulle köpa tejp. Jag hittade refillförpackning, dvs bara tejprullar, 3x10m. För samma pris får man behållare med 20m:s tejprulle. Båda från Alrik Hedlund AB. Vad har jag för incitament att köpa refillen? Man får byta dubbelt så ofta, och det är en massa plast i varje rulle som ändå är spill så det är väl inte värt besväret och den minimala prisskillnaden.

Kristen spindel

SvD har ett TV-inslag om spindlar på Skansenakvariet i Stockholm. Titta på första spindeln som syns i bild (efter reklamen). Visst ser det ut som en bild på Jesus? Det hade kunnat vara ett tecken :) Här är en skärmdump från inslaget:

Billigare filé, mindre klimatpåverkan, vad är problemet?

Det är mycket debatt om klister nu. "Konsumenterna luras", står det i SvD. Men det kommer att vara krav på märkning, både i innehållsförteckningen och på förpackningen. Det kommer ju att leda till att det klistrade köttet kommer att säljas billigare. Dvs, ingen blir lurad. De som vill köpa riktig filé betalar mer. Klarar man sig med klistrad filé och märker ingen skillnad, äter man kött billigare. Det skriver artikelförfattaren själv också genom att kalla det för "billig klisterfilé". Så vad är problemet? Så länge inte butiker eller restauranger säljer det utan märkning finns det bara fördelar.

Ingen verkar tänka på miljöaspekten heller. Det borde ju vara bättre ur klimatsynpunkt om man kan producera mer filé utan att behöva slakta fler djur. Vi har nog kommit ett steg närmare fabriksodlat kött.

Lite ekonomi om SAAB-affären

Ekonomikommentatorn Peter Rawet kommenterar SAAB-affären på SVT Rapport. Förlusttyngda Spyker köper förlusttyngda SAAB, med ganska liten kontantinsats, 8%, exklusive den miljard som hamnat i SAABs kassa sen försäljningen till Kina. Resten är lån, som garanteras av svenska staten och svenska skattebetalare. GM får pengarna från försäljningen och dessutom preferensaktier, dvs om det mot all förmodan skulle gå bra får de en bit av kakan. Det låter som ett nytt exempel på privatisering av vinster och socialisering av förluster.

Har SvD missat hela barndödsdebatten förra året?

SvD skriver om "Ett nytt dödsfall på barnsjukhuset" och jämför förra årets dödsfall av ett för tidigt fött barn som blev gravt hjärnskadad med ett nytt fall som enligt beskrivningen i artikeln verkar bero på brist på behandling, där en tidigare frisk 1.5-åring dör efter några dagars allvarlig sjukdom. Oseriöst eller inkompetent av SvD att jämföra dessa två fall och helt glömma bort hela förra årets debatt om för tidigt födda barn och dödshjälp, där läkarkåren enhälligt stod bakom den läkare som då anklagades för barnadråp och höll med om att det var rätt agerat. Socialstyrelsen har kommit fram till att det inte begåtts några fel i det fallet, och läkaren är friad.